idakristoffersson

-Kommer du ihåg min förälskelse i Rasmus? Det var som att jag flög på moln hela dagarna, livet var så lätt, sa Inga.

-Ja, hur skulle jag kunna glömma? Jag var lika avundsjuk på dig som en fågel utan vingar är på de andra fåglarna, svarade Nanna.

-När jag var tillsammans med Klas kände jag inte så. Jag ville hela tiden vara nära honom men...nånting var annorlunda, undrar varför.

-Du var inte kär i Klas, därför kände du så. Du tyckte om honom, men det var inte kärlek. Du kommer väl ihåg Karl som jag var tillsammans med?

Jag älskade verkligen honom, han var mitt allt. När han gjorde slut var det som att 1000 knivar stack mig i hjärtat, det gjorde så ont. Anders som jag var tillsammans med en månad efter var bara ett tröst-förhållande. Karl kommer alltid vara mitt livs kärlek precis som Rasmus kommer vara för dig.

Molnen på himlen började mörkna och regnet duggade ner på deras hår som blekts under åren. Deras ihop krympta ögon lös som tio strålande solar när de pratade om alla minnen de hade tillsammans. Träplankorna som de satt på började bli lite kalla och luften fuktig av regnet. De satt kvar där och njöt av varandras närvaro, för vem vet när ett sånt här tillfälle dyker upp igen?

-Kommer du ihåg resan till Grekland? Italienarna vi träffade där var lika vackra som utsikten över Paris på kvällstid, sa Nanna.

-Ja dem kommer jag väl ihåg, jag smälte som en isbit i solen varje gång de log.

Det luktade rosor runt om dem och deras näsor blev röda av allergi.

De var omringade av träplankor som de lutade sig mot, enda öppningen var uppåt, mot himlen.

Det var inte mycket till plats, men det var deras egna plats. Här har aldrig någon fått störa dem. De mest djupa samtalen som kan tänkas har förts innanför dessa plankor. De hemligaste hemligheterna har viskats, de blötaste tårarna har fallit, de gladaste skratten har skrattats och framför allt har den starkaste vänskapen knutits.

-Lisa och Nanna? Är ni där ute? ropade en röst.

Lisa tog Nannas hand och sa:

-Nanna, du kommer alltid vara min bästa vän. Imorgon fyller vi 8 år, glöm aldrig den dagen för den kommer inte komma tillbaka.

-Jag är så glad att du är min tvilling. Jag råkar veta att vi kommer få de barbie dockorna vi önskat oss, släng den aldrig. Den kan du ha livet ut, precis som vår vänskap.